publicerad: 2017
VISAVI, äv. VIS-À-VIS vis1avi4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, adv., prep. o. sbst.; ss. sbst. om person m.//ig., om sak r. l. m. l. f. (PT 1791, nr 49, s. 2, osv.) ((†) n. Vasenius Top. 2: 199 (i handl. fr. 1840), Mattsson Resebr. 11 (1898)); best. -n, äv. -en; pl. -er (Almqvist AMay 40 (1838) osv.). ((†) = Walcke Dansk. 2: 24 (1785), OoB 1894, s. 393).
Ordformer
(visavi 1838 osv. visavis 1784–1950. vis-à-vis (wis-à-wis; äv. skrivet ss. tre ord utan bindestreck l. utan accent) 1763 (: wis a wis wagn) osv.)
Etymologi
I. (utom ss. förled i ssgr numera bl. tillf.) ss. adv.: mitt emot. Att spela vis-a-vis. Lindskog Spelb. 202 (1847). Först visste jag inte vilka det var som satt visavi. Östergren (1968).
II. ss. prep.: mitt emot (jfr GENTEMOT I 1); äv. (o. utom ss. förled i ssgr numera nästan bl.) för att beteckna förhållande till ngn l. ngt: gentemot (se d. o. I 5). At Kl. Maj:t likväl hulpit Almfelt visavis Sprengtporten. HH XXXII. 2: 273 (1784). Der stodo nu björn och jag vis à vis hvarandra och sågo ut, som om yttersta domen vore förhanden. Bremer Grann. 2: 33 (1837). Sedan ett halft sekel hade Sverige befunnit sig i den mest betänkliga ställning vis à vis Ryssland. Hellberg Samtida 7: 108 (1872). Den franska politiken visavi Tyska riket. Carlsson o. Rosén SvH 1: 575 (1962). Å andra sidan kan det ju vara lämpligt att upprätthålla en viss distans visavi dej. Espmark Glömsk. 10 (1987).
III. ss. sbst.
1) (numera bl. tillf.) om person som sitter l. står mitt emot (ngn) l. ansikte mot ansikte (med ngn); särsk. dels om danspartner, dels om medspelare i vissa kortspel; jfr MOATJÉ. De 2:ne vis a vis gå in och göra halft Kors med högra handen med sin Moitie. Walcke Dansk. 2: 24 (1785). Medan det gifves med ena leken, blandas den andra af gifvarens vis à vis. HbiblSällsk. 1: 107 (1838). Sedan de .. anställt betraktelser öfver månens melankoli gingo de in och sökte vis-à-vis till françaisen. Strindberg Giftas 2: 149 (1886). Polykarpus knackade med tumnageln mot tänderna och betraktade sin vis-à-vis. Geijerstam Canning Pol. 229 (1936).
2) (förr) om lätt, hästdragen vagn l. släde med tvärställda säten placerade mitt emot varandra; jfr KALESCH. En grön Vis a Vis i godt och behållit stånd .. är til salo. DA 25/8 1770, s. 1. Nordiska museet har .. som gåfva fått mottaga en äldre täcksläde, en s. k. ”vis-à-vis”. SD(L) 1900, nr 531, s. 2.
Ssgr (till I, II): VISAVI-DAM. (numera bl. tillf.) kvinnlig moatjé; jfr dam, sbst.1 I 2 d α. Cavall. och vis a visDamer gifwa hwarandra högra handen och Dansa om 1/2 Tour. Walcke Dansk. 2: 4 (1785). —
-PLATS. (numera bl. tillf.) jfr plats, sbst.1 4 a. Så Promenade .. rundt omkring, så att Cavalljererne komma på sina första ställen och Damerne på vis a vis Platser. Walcke Dansk. 2: 11 (1785). En fyrkantig ram, inom vilken vagnskorgen .. med vis-à-vis-platser hänger i läderremmar på vippfjädrar. Berg SkansenVagnh. 14 (1926). —
-SÄTE. (förr) om säte (se säte, sbst.1 1 b) placerat mitt emot ett annat säte i visavi (se d. o. III 2) l. kalesch o. d. Topelius Vint. I. 2: 170 (1862, 1880). Kalesch .. (dvs.) fyrhjuligt .. öppet åkdon på fjädrar, med plats inuti för fyra personer på två visavi-säten. 2NF 13: 602 (1910). —
Spoiler title
Spoiler content