SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VRAKARE vra3kare2, m.//ig.; best. -en; pl. =.
Ordformer
(förr äv. w-)
Etymologi
[fsv. vrakare; till VRAKA, v.4; numera dock att uppfatta ss. avledn. till VRAKA, v.3]
vräkare; äv. (o. numera nästan bl., ngn gg) inskränktare, motsv. VRAKA, v.3 2: person som vräker (se VRÄKA II 6) fisk (i sht sill). Ingen borgare giöra nåkitt kiöp medh skottar eller andra fremandhe, för en .. för:de wrakare haffuer godzett öffuer set och vrakt. TbLödöse 550 (1620). (Sv.) Vrakare, (beedigad) .. (eng.) sorter, inspector. Jungberg (1873). En sillinspektör, en vrakare, i Göteborg .. sysslar även med den sill som finns inlagd i burk. GbgP 18/10 1990, s. 32. — jfr SILL-VRAKARE.
Spoiler title
Spoiler content