SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2019  
VULST vul4st, r. l. m.; best. -en; pl. -er (WoJ (1891) osv.) ((†) -ar HufvudkatalSonesson 1920, 1: 449, Kulturen 1953, s. 111 (: ringvulstar)).
Ordformer
(vulst (w-, -ll-) 1814 osv. vulster 19231934 (: knävulstern))
Etymologi
[jfr d., nor. vulst; av t. wulst, av fht. wulsta, sannol. till wellan, rulla, vältra (se VÄLLA, v.2)]
1) på människa l. djur: valk (se VALK, sbst.1 3). Hygiea 1840, s. 348. Hon brukade .. fatta om hans öfverarm, hvars svällande muskel bildade en vulst under det mjuka klädet. Strindberg Hafsb. 162 (1890). De undre fram- och hörntänderna träffa med sina skärytor strax nedanför de öfre tändernas linguala vulst. OdontT 1910, s. 14. Ofta kan det svullna maskformiga bihanget (dvs. blindtarmen) kännas vid palpation av buken som en fingertjock vulst. Svartz MatsmältnSj. 146 (1932).
2) om (långsträckt) förtjockning l. upphöjning l. utbuktning o. d., valk (se VALK, sbst.1 4); särsk. om valk på sadel. VGR 1814, Verif. s. 153. De väldiga buxbomshäckarna, som ligga likt bugnande vulster på marken. Böök ResSv. 28 (1924). (Hoppsadeln) har mycket korta kåpor, som är kraftigt framskurna och försedda med stora vulster, som omsluter knäna och ger dem stadga. HästHobby 188 (1961). Under 50-talets första hälft var de flesta stoppmöbler traditionellt utförda .. Kanter och vulster var fortfarande mjukt rundade. BoråsTidn. 2/5 1999, s. B3. — särsk.
a) (i fackspr.) förtjockning på (bil)däck avsedd att hålla däcket kvar i fälgen o. hålla det lufttätt, däckfot. Nerén HbAut. 1: 70 (1911). (Fälgen) konstruerades för dåtidens däck, som voro försedda med en utstående kant eller vulst. AutB 1: 636 (1947).
b) (i fackspr.) stavliknande list l. kant på byggnad l. möbel o. d.; särsk. om rundad, utskjutande del på pelarbas o. d., torus (se d. o. 2); äv. dels om repliknande, rund dekoration på lerkärl l. metallföremål o. d., dels om böjd l. vikt kant på plåtarbete o. d. Bagge Wendt 46 (1835). Rundt pelarens nedre del löper en vulst af brons, ornerad med blad och band. TT 1901, Allm. s. 263. Underredet (på skåpet) har tre lådor, i det att äfven den lilla vulsten längst ned mellan de korta svängda benen innehåller en låda. Upmark Möbl. 38 (1913). (Ler)Kärlet är på bukens översida ornerat med en runtlöpande vulst. Fornv. 1916, s. 93. Hängrännor utföras av .. plåt med dubbelfalsade rörfalsar och med vulst i de båda kanterna. Bildmark Entrepr. 179 (1921). Badkaren .. är formade med samma vulst på alla sidor, varför de kan användas för både höger- och vänsterinstallation. SvByggkatal. 1955, s. 969. — jfr RINGKEDJE-, STUK-VULST.
Ssgr: (2 b) VULST-MASKIN. maskin för böjning l. vikning av plåt. AB 28/10 1882, s. 2.
(2 a) -RING. särsk. (förr) om däck med vulst; jfr ring, sbst.1 2 e slutet. SvD(A) 25/8 1915, s. 8. (Fälgen) konstruerades för dåtidens däck, som voro försedda med en utstående kant eller vulst. Dessa s. k. vulstringar voro länge i bruk. AutB 1: 636 (1947).
Avledn.: VULSTIG, adj. (numera bl. tillf.) till 1: försedd med vulst; äv.: som har formen av en vulst. Cederschiöld QvSlägtl. 2: 290 (1837). Benbildning, om än stundom vulstig och ojemn, kommer till stånd samt förlänar benet stadga i stället för det afgångna benstycket. Hallin Hels. 2: 748 (1885). (Tandköttet) sväller så kraftigt, att tänderna ibland kunna fullständigt döljas under de vulstiga uppdrivningarna, skörbjuggsgingivit. Hylin Munn. 2: 46 (1933). Ögonbrynsbågarna (på kraniet) äro kraftiga och vulstiga. Fornv. 1959, s. 236.
Spoiler title
Spoiler content