SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VOLFRAM vol4fram, r. l. m. (Sahlstedt (1773) osv.) l. n. (Berzelius Blåsr. 91 (1820) osv.); best. -en resp. -et.
Ordformer
(äv. w-; förr äv. -ff-)
Etymologi
[av t. wolfram, ssg av wolf, varg (se ULV), o. mht. ram (t. rahm), smuts, sot, till en rot med bet.: mörk, som äv. föreligger i fht. ramac, svart, feng. romig, smutsig, find. ramá-, svart; benämningen anses syfta på att mineralet åstadkommer tennförlust i smältugnar. — Jfr VOLFRAMIT]
kem. om metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen W som på grund av sin höga smältpunkt bl. a. används till glödtråd; förr äv. om mineral innehållande volfram (jfr VOLFRAMIT); jfr SCHEELIUM, TUNG-STEN 2. Bromell Berg. 70 (1730). Denna metall förekommer i åtskilliga mineralier, men förnämligast i tvänne, af hvilka den ena kallas Tungsten .. och den andra Wolfram. Berzelius Kemi 2: 98 (1812). Metallen volfram, som smälter först vid en temperatur af omkr. 3,270° och är mycket hård. 2NF 24: 178 (1916). Det bästa trådmaterialet (till en glödlampa) har visat sig vara volfram. Bergholm Fys. 3: 53 (1957). Volfram får (elektriska) apparater att vibrera. YstadAlleh. 16/10 2015, s. A2.
Ssgr (i fackspr.): A: VOLFRAM-GLÖDLAMPA~020. volframlampa. Belysningsteknikens utveckling under de senaste åren (efter 1908) kännetecknas framför allt af volframglödlampornas framträdande och allmänna införande. 2NF 35: 527 (1923).
-GULT. (†) om gul färg som utvinns ur volframsyra. Wolframgult kan nyttjas både såsom vatten- och oljefärg. Pasch ÅrsbVetA 1838, s. 75. VaruhbTulltaxa 1: 170 (1931).
-HALTIG. (volfram- 1815 osv. volframs- 1789) som innehåller volfram. Den hvita volframshaltiga tungsten. Rinman 2: 1039 (1789).
-JÄRN. volframhaltigt järn. Genom sammansmältning af volframjärn med stål erhålles volframstål, som utmärkes af stor seghet och hårdhet. Cleve KemHLex. 389 (1883).
-LAMPA. glödlampa med glödtråd av volfram; jfr -glödlampa. Vid glödlampfabriken i Nyköping tillverkas wolframlampan. KemT 1907, s. 194.
-METALL. volfram. Berzelius Kemi 2: 99 (1812). Bearbetningen av volframmetall till glödtråd för glödlampor äger rum i vätgasatmosfär. Starck Kemi 9 (1931).
-OXID. (volfram- 1798 osv. volframs- 1812) oxid av volfram. Gadolin InlChem. 97 (1798). Wolframs-oxiden fås .. då syran i en betäckt degel länge hvitglödgas ensam. Berzelius Kemi 2: 99 (1812).
-STÅL. (hårt) volframhaltigt stål; jfr snabb-stål. Wolframstålet .. är betydligt starkare än vanligt bästa gjutstål. JernkA 1860, s. 136.
-SYRA. syra som utgörs av en förening av volfram o. väte o. syre. Rinman 2: 1045 (1789). Wolframsyran fås renast genom wolframoxidens förbränning. Almroth Kem. 696 (1834).
-SYRAD. [till -syra] (†) om salt: som bildats av bas o. förening bestående av volfram o. syre. Berzelius Brev 8: 17 (1805). Wolframsyrad qvicksilfveroxidul, HgW, med gul färg. Berzelius ÅrsbVetA 1843, s. 157. Kjellin (1927).
-TRÅD. metalltråd av volfram. Wolframtrådarna (i volframlamporna), som ej äro böjliga, framställas i hårnålsformiga slingor. Elfving Starkstr. 324 (1909).
B (†): VOLFRAMS-HALTIG, -OXID, se A.
Spoiler title
Spoiler content