SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
vakt
vakt substantiv ~en ~er knappast pl.; ​det att vakta: ​vara på sin vakt; ​slå vakt om ngtpersoner som vaktar​ – De flesta sammansättn. med vakt- hör till vakt 2.
Singular
en vaktobestämd form
en vaktsobestämd form genitiv
vaktenbestämd form
vaktensbestämd form genitiv
Plural
vakterobestämd form
vaktersobestämd form genitiv
vakternabestämd form
vakternasbestämd form genitiv