publicerad: 2015
biltelefon
bil|tele·fon
substantiv
~en ~er • ⟨ngt åld.⟩ bil telefon
Singular | |
---|---|
en biltelefon | obestämd form |
en biltelefons | obestämd form genitiv |
biltelefonen | bestämd form |
biltelefonens | bestämd form genitiv |
Plural | |
biltelefoner | obestämd form |
biltelefoners | obestämd form genitiv |
biltelefonerna | bestämd form |
biltelefonernas | bestämd form genitiv |