publicerad: 2015
jävig
jäv·ig
adjektiv
~t ~a • obehörig på grund av jäv: ett jävigt vittne
Positiv | |
---|---|
en jävig + substantiv | |
ett jävigt + substantiv | |
den/det/de jäviga + substantiv | |
den jävige + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de jävigare + substantiv | |
Superlativ | |
är jävigast | |
den/det/de jävigaste + substantiv |