publicerad: 2015
partialbråk
parti·al|bråk
substantiv
~et; pl. ~ • till bråk 2 partial-
Singular | |
---|---|
ett partialbråk | obestämd form |
ett partialbråks | obestämd form genitiv |
partialbråket | bestämd form |
partialbråkets | bestämd form genitiv |
Plural | |
partialbråk | obestämd form |
partialbråks | obestämd form genitiv |
partialbråken | bestämd form |
partialbråkens | bestämd form genitiv |