publicerad: 2015
sagoberättare
sago|be·rätt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑berättarna saga 1 berättare
Singular | |
---|---|
en sagoberättare | obestämd form |
en sagoberättares | obestämd form genitiv |
sagoberättaren | bestämd form |
sagoberättarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sagoberättare | obestämd form |
sagoberättares | obestämd form genitiv |
sagoberättarna | bestämd form |
sagoberättarnas | bestämd form genitiv |