publicerad: 2015
tävlingsmoment
tävl·ings|mom·ent
substantiv
~et; pl. ~ tävling moment
Singular | |
---|---|
ett tävlingsmoment | obestämd form |
ett tävlingsmoments | obestämd form genitiv |
tävlingsmomentet | bestämd form |
tävlingsmomentets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tävlingsmoment | obestämd form |
tävlingsmoments | obestämd form genitiv |
tävlingsmomenten | bestämd form |
tävlingsmomentens | bestämd form genitiv |