publicerad: 2015
våm
våm
el. vom
[våm´]
substantiv
~men ~mar • största och första del av idisslares mage
Singular | |
---|---|
en våm (en vom) | obestämd form |
en våms (en voms) | obestämd form genitiv |
våmmen (vommen) | bestämd form |
våmmens (vommens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
våmmar (vommar) | obestämd form |
våmmars (vommars) | obestämd form genitiv |
våmmarna (vommarna) | bestämd form |
våmmarnas (vommarnas) | bestämd form genitiv |