SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
örnunge
örn|­unge substantiv ~n ‑ungar örn unge 1
Singular
en örnungeobestämd form
en örnungesobestämd form genitiv
örnungenbestämd form
örnungensbestämd form genitiv
Plural
örnungarobestämd form
örnungarsobestämd form genitiv
örnungarnabestämd form
örnungarnasbestämd form genitiv