SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
äga
1äga verb ägde ägt inne­ha, besitta; ​äga en fråga ha av­görande in­flytande över en fråga⟨formellt⟩ ha laglig rätt el. skyldighet att: ​myndigheten äger yttra sig i ärendet
Finita former
ägerpresens aktiv
ägs (äges)presens passiv
ägdepreteritum aktiv
ägdespreteritum passiv
ägimperativ aktiv
Infinita former
att ägainfinitiv aktiv
att ägasinfinitiv passiv
har/hade ägtsupinum aktiv
har/hade ägtssupinum passiv
Presens particip
ägande
Perfekt particip
en ägd + substantiv
ett ägt + substantiv
den/det/de ägda + substantiv
2äga substantiv ~n ägor mest i pl.; ​odlat stycke mark som egendom​ – I sammansättn. ägo-; nästan alla sammansättn. med ägo- hör till 2äga.
Singular
en ägaobestämd form
en ägasobestämd form genitiv
äganbestämd form
ägansbestämd form genitiv
Plural
ägorobestämd form
ägorsobestämd form genitiv
ägornabestämd form
ägornasbestämd form genitiv