SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
ö
1ö substantiv ö:et; pl. ö:n el. ö, best. pl. ö:na tjugonionde och sista bok­staven i vårt alfabet
Singular
ett öobestämd form
ett ö:sobestämd form genitiv
ö:etbestämd form
ö:etsbestämd form genitiv
Plural
ö:n (ö)obestämd form
ö:ns (ö:s)obestämd form genitiv
ö:nabestämd form
ö:nasbestämd form genitiv
2ö substantiv ~n ~ar öar och skär; ​en o­bebodd ö​ – Nästan alla sammansättn. med ö- hör till 2ö.
Singular
en öobestämd form
en ösobestämd form genitiv
önbestämd form
önsbestämd form genitiv
Plural
öarobestämd form
öarsobestämd form genitiv
öarnabestämd form
öarnasbestämd form genitiv