SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
apologet
apo·­log·­et [‑loge´t] substantiv ~en ~er försvarare särsk. av kristendomen
Singular
en apologetobestämd form
en apologetsobestämd form genitiv
apologetenbestämd form
apologetensbestämd form genitiv
Plural
apologeterobestämd form
apologetersobestämd form genitiv
apologeternabestämd form
apologeternasbestämd form genitiv