SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
behärskare
be·­härsk·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. behärskarna behärska
Singular
en behärskareobestämd form
en behärskaresobestämd form genitiv
behärskarenbestämd form
behärskarensbestämd form genitiv
Plural
behärskareobestämd form
behärskaresobestämd form genitiv
behärskarnabestämd form
behärskarnasbestämd form genitiv