SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bekymmer
be·­kymmer substantiv bekymret; pl. ~, best. pl. bekymren problem, sorger
Singular
ett bekymmerobestämd form
ett bekymmersobestämd form genitiv
bekymretbestämd form
bekymretsbestämd form genitiv
Plural
bekymmerobestämd form
bekymmersobestämd form genitiv
bekymrenbestämd form
bekymrensbestämd form genitiv