SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
instabilitet
in·­stab·­il·­itet [‑ite´t] substantiv ~en ~er instabil
Singular
en instabilitetobestämd form
en instabilitetsobestämd form genitiv
instabilitetenbestämd form
instabilitetensbestämd form genitiv
Plural
instabiliteterobestämd form
instabilitetersobestämd form genitiv
instabiliteternabestämd form
instabiliteternasbestämd form genitiv