SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
slåtta
1slåtta substantiv ~n slåttor ⟨prov.⟩ slåtter
Singular
en slåttaobestämd form
en slåttasobestämd form genitiv
slåttanbestämd form
slåttansbestämd form genitiv
Plural
slåttorobestämd form
slåttorsobestämd form genitiv
slåttornabestämd form
slåttornasbestämd form genitiv
2slåtta verb ~de ~t ⟨prov.⟩ slå gräs, ut­föra slåtter; slå äng el. gräs
Finita former
slåttarpresens aktiv
slåttaspresens passiv
slåttadepreteritum aktiv
slåttadespreteritum passiv
slåttaimperativ aktiv
Infinita former
att slåttainfinitiv aktiv
att slåttasinfinitiv passiv
har/hade slåttatsupinum aktiv
har/hade slåttatssupinum passiv
Presens particip
slåttande
Perfekt particip
en slåttad + substantiv
ett slåttat + substantiv
den/det/de slåttade + substantiv