SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
slutare
slut·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. slutarna t.ex. i kamera; ​till 3sluta 1
Singular
en slutareobestämd form
en slutaresobestämd form genitiv
slutarenbestämd form
slutarensbestämd form genitiv
Plural
slutareobestämd form
slutaresobestämd form genitiv
slutarnabestämd form
slutarnasbestämd form genitiv