SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
svicka
svicka substantiv ~n svickor tapp till tunna, trä­plugg
Singular
en svickaobestämd form
en svickasobestämd form genitiv
svickanbestämd form
svickansbestämd form genitiv
Plural
svickorobestämd form
svickorsobestämd form genitiv
svickornabestämd form
svickornasbestämd form genitiv