SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
arv
1arv substantiv ~et; pl. ~ det att ärva; det som ärvs: ​gården gick i arv från far till sonöver­gång av egenskaper från föräldrar till barn: ​arv och miljö​ – I sammansättn. vanl. arv- el. arvs-, men i några äldre ord arve-; nästan alla så­dana sammansättn. hör till 1arv 1.
Singular
ett arvobestämd form
ett arvsobestämd form genitiv
arvetbestämd form
arvetsbestämd form genitiv
Plural
arvobestämd form
arvsobestämd form genitiv
arvenbestämd form
arvensbestämd form genitiv
2arv substantiv ~en mest i sms.; ​en växt
Singular
en arvobestämd form
en arvsobestämd form genitiv
arvenbestämd form
arvensbestämd form genitiv