SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
bödel
bödel substantiv ~n bödlar mest i äldre tid: person med upp­gift att av­rätta döds­dömda; äv. bildl.
Singular
en bödelobestämd form
en bödelsobestämd form genitiv
bödelnbestämd form
bödelnsbestämd form genitiv
Plural
bödlarobestämd form
bödlarsobestämd form genitiv
bödlarnabestämd form
bödlarnasbestämd form genitiv