SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
böna
1böna substantiv ~n bönor frö från balj­växt⟨vard., ngt åld.⟩ flicka; kvinna
Singular
en bönaobestämd form
en bönasobestämd form genitiv
bönanbestämd form
bönansbestämd form genitiv
Plural
bönorobestämd form
bönorsobestämd form genitiv
bönornabestämd form
bönornasbestämd form genitiv
2böna verb ~de ~t ⟨vard.⟩ be intensivt
Finita former
bönarpresens aktiv
bönaspresens passiv
bönadepreteritum aktiv
bönadespreteritum passiv
bönaimperativ aktiv
Infinita former
att bönainfinitiv aktiv
att bönasinfinitiv passiv
har/hade bönatsupinum aktiv
har/hade bönatssupinum passiv
Presens particip
bönande