SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
behörighet
be·­hör·­ig·­het substantiv ~en ~er till behörig 2till behörig 3
Singular
en behörighetobestämd form
en behörighetsobestämd form genitiv
behörighetenbestämd form
behörighetensbestämd form genitiv
Plural
behörigheterobestämd form
behörighetersobestämd form genitiv
behörigheternabestämd form
behörigheternasbestämd form genitiv