SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
belacka
be·­lacka verb ~de ~t ⟨åld.⟩ förtala; smäda
Finita former
belackarpresens aktiv
belackaspresens passiv
belackadepreteritum aktiv
belackadespreteritum passiv
belackaimperativ aktiv
Infinita former
att belackainfinitiv aktiv
att belackasinfinitiv passiv
har/hade belackatsupinum aktiv
har/hade belackatssupinum passiv
Presens particip
belackande
Perfekt particip
en belackad + substantiv
ett belackat + substantiv
den/det/de belackade + substantiv