SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
belamra
be·­lamra [‑lam´ra] verb ~de ~t ta upp mycket plats i: ​skriv­bordet var belamrat av pappers­högar
Finita former
belamrarpresens aktiv
belamraspresens passiv
belamradepreteritum aktiv
belamradespreteritum passiv
belamraimperativ aktiv
Infinita former
att belamrainfinitiv aktiv
att belamrasinfinitiv passiv
har/hade belamratsupinum aktiv
har/hade belamratssupinum passiv
Presens particip
belamrande
Perfekt particip
en belamrad + substantiv
ett belamrat + substantiv
den/det/de belamrade + substantiv