SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
berg
berg substantiv ~et; pl. ~ naturlig höjd; bildl. stor mängd​ – I sammansättn. berg- el. bergs-, ngn gång berga-.
Singular
ett bergobestämd form
ett bergsobestämd form genitiv
bergetbestämd form
bergetsbestämd form genitiv
Plural
bergobestämd form
bergsobestämd form genitiv
bergenbestämd form
bergensbestämd form genitiv