SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
besegrare
be·­segr·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. besegrarna besegra
Singular
en besegrareobestämd form
en besegraresobestämd form genitiv
besegrarenbestämd form
besegrarensbestämd form genitiv
Plural
besegrareobestämd form
besegraresobestämd form genitiv
besegrarnabestämd form
besegrarnasbestämd form genitiv