SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
beviskrav
be·­vis|­krav substantiv ~et; pl. ~ ⟨särsk. jur.⟩ bevis 1 krav
Singular
ett beviskravobestämd form
ett beviskravsobestämd form genitiv
beviskravetbestämd form
beviskravetsbestämd form genitiv
Plural
beviskravobestämd form
beviskravsobestämd form genitiv
beviskravenbestämd form
beviskravensbestämd form genitiv