SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
biff
1biff substantiv ~en ~ar stek el. stekt skiva av filé el. innan­lår av nöt­kreatur​ – Alla sammansättn. med biff- hör till 1biff.
Singular
en biffobestämd form
en biffsobestämd form genitiv
biffenbestämd form
biffensbestämd form genitiv
Plural
biffarobestämd form
biffarsobestämd form genitiv
biffarnabestämd form
biffarnasbestämd form genitiv
2biff oböjligt adjektiv saken är biff ⟨vard.⟩ saken är klar
Ordform(er)
är biff