SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
binka
binka substantiv ~n binkor en växt
Singular
en binkaobestämd form
en binkasobestämd form genitiv
binkanbestämd form
binkansbestämd form genitiv
Plural
binkorobestämd form
binkorsobestämd form genitiv
binkornabestämd form
binkornasbestämd form genitiv