SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bisittare
bi|­sitt·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑sittarna leda­mot av dom­stol; assistent
Singular
en bisittareobestämd form
en bisittaresobestämd form genitiv
bisittarenbestämd form
bisittarensbestämd form genitiv
Plural
bisittareobestämd form
bisittaresobestämd form genitiv
bisittarnabestämd form
bisittarnasbestämd form genitiv