SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bläcka
1bläcka substantiv ~n bläckor hugget ljust märke i träd⟨vard.⟩ rus, fylla: ​ta sig en bläcka
Singular
en bläckaobestämd form
en bläckasobestämd form genitiv
bläckanbestämd form
bläckansbestämd form genitiv
Plural
bläckorobestämd form
bläckorsobestämd form genitiv
bläckornabestämd form
bläckornasbestämd form genitiv
2bläcka verb ~de ~t hugga bläcka i träd
Finita former
bläckarpresens aktiv
bläckaspresens passiv
bläckadepreteritum aktiv
bläckadespreteritum passiv
bläckaimperativ aktiv
Infinita former
att bläckainfinitiv aktiv
att bläckasinfinitiv passiv
har/hade bläckatsupinum aktiv
har/hade bläckatssupinum passiv
Presens particip
bläckande
Perfekt particip
en bläckad + substantiv
ett bläckat + substantiv
den/det/de bläckade + substantiv
bläcka ner söla ner med bläck
Infinita formeratt bläcka nerinfinitiv aktivPresens participnerbläckandePerfekt participen nerbläckad + substantivett nerbläckat + substantivden/det/de nerbläckade + substantiv