SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
blaffa
1blaffa substantiv ~n blaffor ⟨vard.⟩ pladuska
Singular
en blaffaobestämd form
en blaffasobestämd form genitiv
blaffanbestämd form
blaffansbestämd form genitiv
Plural
blafforobestämd form
blafforsobestämd form genitiv
blaffornabestämd form
blaffornasbestämd form genitiv
2blaffa verb ~de ~t ⟨vard.⟩ kludda med skrikiga färger; flamma häftigt
Finita former
blaffarpresens aktiv
blaffaspresens passiv
blaffadepreteritum aktiv
blaffadespreteritum passiv
blaffaimperativ aktiv
Infinita former
att blaffainfinitiv aktiv
att blaffasinfinitiv passiv
har/hade blaffatsupinum aktiv
har/hade blaffatssupinum passiv
Presens particip
blaffande