SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
blind
blind adjektiv blint ~a som saknar syn­förmåga; som förbi­ser viktiga om­ständigheter: ​regeringen var blind för kritiken; ​i blindo på må­fåi sms.; ​som inte syns; o­verklig, attrapp-; med viktig kunskap fördold: ​blind­skär; ​blind­fönster; ​blind­test
Positiv
en blind + substantiv
ett blint + substantiv
den/det/de blinda + substantiv
den blinde + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de blindare + substantiv
Superlativ
är blindast
den/det/de blindaste + substantiv
Övrig(a) ordform(er)
blindoi vissa uttryck