SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
blixt
blixt substantiv ~en ~ar ett ljus­fenomen vid o­väder: ​åska och blixtett hjälp­medel vid fotografering inom­husi sms.; ​mycket snabbt
Singular
en blixtobestämd form
en blixtsobestämd form genitiv
blixtenbestämd form
blixtensbestämd form genitiv
Plural
blixtarobestämd form
blixtarsobestämd form genitiv
blixtarnabestämd form
blixtarnasbestämd form genitiv