SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bonnig
bonn·­ig adjektiv ~t ~a ⟨vard.⟩ bonde 1
Positiv
en bonnig + substantiv
ett bonnigt + substantiv
den/det/de bonniga + substantiv
den bonnige + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de bonnigare + substantiv
Superlativ
är bonnigast
den/det/de bonnigaste + substantiv