SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
braksuccé
brak|­succé substantiv ~n ~er ⟨vard.⟩ stor succé
Singular
en braksuccéobestämd form
en braksuccésobestämd form genitiv
braksuccénbestämd form
braksuccénsbestämd form genitiv
Plural
braksuccéerobestämd form
braksuccéersobestämd form genitiv
braksuccéernabestämd form
braksuccéernasbestämd form genitiv