SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
brons
1brons [brån´s el. bråŋ´s] substantiv ~en ~er en legering av koppar och tenn; brons­skulptur; bronsföremål​ – Nästan alla sammansättn. med brons- hör till 1brons.
Singular
en bronsobestämd form
en bronsobestämd form genitiv
bronsenbestämd form
bronsensbestämd form genitiv
Plural
bronserobestämd form
bronsersobestämd form genitiv
bronsernabestämd form
bronsernasbestämd form genitiv
2brons [brån´s el. bråŋ´s] substantiv ~et; pl. ~ brons­medalj
Singular
ett bronsobestämd form
ett bronsobestämd form genitiv
bronsetbestämd form
bronsetsbestämd form genitiv
Plural
bronsobestämd form
bronsobestämd form genitiv
bronsenbestämd form
bronsensbestämd form genitiv