SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
byracka
by|­racka substantiv ~n ‑rackor ⟨vard.⟩ o­täck hund
Singular
en byrackaobestämd form
en byrackasobestämd form genitiv
byrackanbestämd form
byrackansbestämd form genitiv
Plural
byrackorobestämd form
byrackorsobestämd form genitiv
byrackornabestämd form
byrackornasbestämd form genitiv