SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
dryck
dryck substantiv ~en ~er ​ – I sammansättn. dryckes- (vanl. med tanke på alkohol).
Singular
en dryckobestämd form
en drycksobestämd form genitiv
dryckenbestämd form
dryckensbestämd form genitiv
Plural
dryckerobestämd form
dryckersobestämd form genitiv
dryckernabestämd form
dryckernasbestämd form genitiv