SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
dununge
dun|­unge substantiv ~n ‑ungar han är ingen dun­unge han är erfaren
Singular
en dunungeobestämd form
en dunungesobestämd form genitiv
dunungenbestämd form
dunungensbestämd form genitiv
Plural
dunungarobestämd form
dunungarsobestämd form genitiv
dunungarnabestämd form
dunungarnasbestämd form genitiv