SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
en
1en [en´ el. e´n] räkneord; n. ett en mot en; ​en och en; ​en i sänder; ​i ett o­avbrutet​ – De flesta sammansättn. med en- hör till 1en (ut­talas ofta [e`n-]).
Ordform(er)
en, ett
2en [en´] obestämd artikel; n. ett
Ordform(er)
en, ett
3en [en´] pronomen; gen. ens ⟨vard.⟩ vilken rolig en! vilken rolig person el. figur!; ​an­vänds som objekts­form i bet. "man" ingen tror på en; ​äv. som subjekts­form i bet. "man" en vet inte vad som kan hända
Singular
engrundform utrum
ensgenitiv utrum
enobjektsform utrum
4en [en´] adverb ⟨vard.⟩ om­kring, ungefär: ​för en tio minuter sedan
Ordform(er)
enadverb
5en [e´n] substantiv ~en ~ar en buske el. ett litet träd
Singular
en enobestämd form
en ensobestämd form genitiv
enenbestämd form
enensbestämd form genitiv
Plural
enarobestämd form
enarsobestämd form genitiv
enarnabestämd form
enarnasbestämd form genitiv