SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
förtal
för·­tal substantiv ~et; pl. ~ illa­sinnat tal om ngn bak­om hans/hennes rygg
Singular
ett förtalobestämd form
ett förtalsobestämd form genitiv
förtaletbestämd form
förtaletsbestämd form genitiv
Plural
förtalobestämd form
förtalsobestämd form genitiv
förtalenbestämd form
förtalensbestämd form genitiv