SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
faun
faun [fau´n] substantiv ~en ~er i antik mytologi: en erotisk mans­figur som tänktes leva i skogen
Singular
en faunobestämd form
en faunsobestämd form genitiv
faunenbestämd form
faunensbestämd form genitiv
Plural
faunerobestämd form
faunersobestämd form genitiv
faunernabestämd form
faunernasbestämd form genitiv