SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
frö
frö substantiv ~et; pl. ~n el. (om frösorter) ~er blomfrö⟨vard.⟩ ur­sprung; orsak: ​fröet till konflikten⟨vard.⟩ slyngel​ – De flesta sammansättn. med frö- hör till frö 1.
Singular
ett fröobestämd form
ett frösobestämd form genitiv
fröetbestämd form
fröetsbestämd form genitiv
Plural
frön (fröer)obestämd form
fröns (fröers)obestämd form genitiv
fröna (fröerna)bestämd form
frönas (fröernas)bestämd form genitiv