SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
fyr
1fyr substantiv ~en ~ar hög byggnad med ljus­källa till ledning för sjö- el. luft­fart⟨vard.⟩ eld; skjutande: ​få fyr i brasan; ​ge fyrpojke el. man: ​en glad fyr
Singular
en fyrobestämd form
en fyrsobestämd form genitiv
fyrenbestämd form
fyrensbestämd form genitiv
Plural
fyrarobestämd form
fyrarsobestämd form genitiv
fyrarnabestämd form
fyrarnasbestämd form genitiv
2fyr oböjligt substantiv ⟨vard.⟩ spratt, upp­tåg: ​ha något fyr för sig
Singular
ett fyrobestämd form