SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
gåta
gåta substantiv ~n gåtor roande logiskt problem; ngt svår­förklarligt: ​lösa en gåta; ​det är en gåta att inte polisen in­grep​ – Alla sammansättn. med gåt- hör till gåta.
Singular
en gåtaobestämd form
en gåtasobestämd form genitiv
gåtanbestämd form
gåtansbestämd form genitiv
Plural
gåtorobestämd form
gåtorsobestämd form genitiv
gåtornabestämd form
gåtornasbestämd form genitiv