SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
hak
hak substantiv ~et; pl. ~ skåra, ur­tag⟨vard.⟩ enklare dans­ställe el. mat­ställe
Singular
ett hakobestämd form
ett haksobestämd form genitiv
haketbestämd form
haketsbestämd form genitiv
Plural
hakobestämd form
haksobestämd form genitiv
hakenbestämd form
hakensbestämd form genitiv